Svenskarna mår dåligt över sin ekonomi

Internationellt sett hamnar Sverige på prestigefyllda listor när det kommer till korruption, jämställdhet, transparens i media, säkerhet för journalister och ur konfliktsynpunkt. Vi har en hög medellivslängd och en hög standard när det kommer till boende, vägar, sjukvård och annat. När det kommer till hushållsekonomin råder det delade meningar. Många experter pekar på svenskarna som skuldsatta, medan andra avfärdar idén och menar att vi jämförelsevis ligger bra till.

Svenskarna lånar ofta mindre summor pengar för att täcka upp renoveringar, en semester eller kanske en mindre investering. På marknaden finns en hel uppsjö snabblåneförmedlare, en del mer seriösa än andra. Många föredrar sidor som sekina.se som med hjälp av enkla tabeller räknar ut vad ett snabblån skulle kosta låntagaren i månaden beroende på hur snabbt man vill återbetala lånet. Det gör att låntagarna kan ta ett mer välgrundat beslut, och det här verkar populärt hos svenskarna.

Nya aktörer med nya låneformer

Att det dyker upp så många låneförmedlare kan förklaras genom att behovet av både små och stora lån är mycket hög. Sverige är ett relativt dyrt land att bo i när det kommer till bostäder och annat. Med amorteringskrav hoppas regeringen kunna få ner svenskarnas skulder, vilket skapat ett adminstrativt problem hos de större bankerna. De är nämligen inte längre villiga att ge ut stora lån och ställer högre krav på sina låntagare. Då dyker det upp en del nya aktörer som vänder sig till den gruppen människor som inte får ett ”ja” från banken. Du kan läsa mer om fenomenet i svd.se.

Många experter menar att svenskarna globalt sett inte är skuldsatt och att bankerna fortfarande bidrar till tillväxt i Sverige. Men på hushållsnivå verkar svenskarna ändå känna sig oroade. Sju av tio upplever att deras ekonomi är dålig och får dem att känna stress och oro. Ofta handlar det om man att man spenderar för mycket, köper hem för dyr mat eller har för många utgifter, abonnemang och så vidare.